Julhetsen

Jag förundras över den här julyran. Förra året var jag inte hemma under jul. Då hade jag satt mig på en sista-minuten till Thailand med mitt ex. Det var konstigt att inte fira jul hemma. Vi struntade ju helt i att ens försöka, för det kändes liksom så krystat att stämma in i "Jingle Bells" med resten av de svettiga semesterfirarna på stranden. Det var för absurt.

Minns att vi tittade på varandra vid ett flertal tillfällen och bara skakade på huvudet i samförstånd. Kanske hade den där resan blivit lite roligare om vi faktiskt hade embracat julfirandet och bytt paket eller så. Varför vara svår liksom? Hur som haver. Den här julen hade jag planerat att fira ordentligt. Köpa många och dyra paket, baka en massa grejer, sjunga julsånger och fixa en fin gran, samt klä den. Ja, ni vet vad jag menar.

Men just nu - när jag som alltid sitter på bussen för mig själv och filosoferar, så känner jag inte att jag är så himla sugen längre? Är på väg in för att handla julklappar. Men har jag någon lust? Inte överhuvudtaget. Klädde jag granen? Nej, det passade lillebrorsan på att göra medan jag var på jobbet. Det förstörde min dag. Ja, det var nog det som tog död på min julglädje. Jag hade ju i mitt huvud så fint tänkt att julen skulle vara en period då man gjorde roliga saker med familjen. Tillsammans.

Det var ju inte själva julgodiset jag ville åt eller slutresultatet av den klädda granen med blinkande ljus, nej det handlade om att stå där i köket och baka tillsammans, sätta på julmusik och klä granen tillsammans, bestämma var ljusen skulle sitta och göra smällkarameller tillsammans. Jag tror att det kanske var den grejen som dödade min julstämning. Att jag kom hem och granen var färdigklädd. Kanske beror det också på att snön smälte bort... Det var väl eländigt ändå?

Nu ska jag bränna min vårdbiträdeslön på julklappar. Var snälla mot varandra i jul! Kramas mycket! Det ska jag försöka göra i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0