Till Jennifer.

Jag ska vara ärlig. Direkt efter att du åkt fick jag sådan enorm seperationsångest att jag kastade mig över väskan och öppnade ditt paket med en gång. Sedan låg jag och skrekgrät i sängen i typ en timme för att det gjorde så ont i mig att lämna dig. Att behöva säga hej då till dig, min bästa vän och flytta ifrån dig - är tveklöst något av det svåraste jag gjort i hela mitt liv. 
 
Glad jag är jag ändå, att det är just du och ingen annan som är min bästa vän. Eftersom jag vet att jag alltid har dig och du vet att du alltid, alltid, ALLTID har mig. Fan, vad du visste att jag behövde det där brevet. Det kom när jag behövde det som mest. Det är det absolut finaste någon någonsin har skrivit till mig. 
 
Och när jag sedan läste lappen på asken... "I asken ligger något som gör att jag kan vara med dig hela tiden, (eller när du vill/behöver). Dess budskap är den delen av mig som jag tror du behöver mest nu." "Yolo." viskade jag och öppnade asken. 



Och det är roligt, för du vet verkligen hur mycket jag egentligen hatar uttrycket. Att jag inte funnit mening för det i mitt liv. Men du har så rätt, du som känner mig bättre än jag själv. Det här är mitt yolo. Jag kommer att bära det tills det oxiderar sönder och stolt förklara varför jag bär "yolo" om halsen till min knälånga pennkjol och blommiga blus.

Älskade, finaste, mitt allt - du är bäst i hela världen. Låt dig ingen, någonsin trampa på dig. Du är värd det absolut bästa. Jag önskar bara att du ibland kunde se dig själv så som jag ser dig. Det gör så ont att jag inte kan komma hem till dig och tvångskramas och trösta dig när jag vet att du drunknar i hjärtesorg, även fast du inte säger något. Jag tänker på det hela tiden. Att jag hoppas att du kan vara stark för dig själv, för framtida Jennifer. 
Det är väl också där vi kompletterar varandra så himla bra. Du är mina vingar och jag är ditt ankare. Jag tar dig ner på jorden, liksom du får mig att flyga. Utan dig, fungerar inte jag. Vem vore jag då?

Från mig till dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0